Regnbågsparaden 2009

I lördags var det regnbågsparaden i Malmö och Miljöpartiet fanns på plats med ett flak med grym musik och glada människor. Tack Jens Göransson som anordnade det.

För roligare kollektivtrafik

Mikaela Persson och jag, språkrör Grön Ungdom Skåne

GU Skånes ledningsgrupp och Jens Göransson

Fina människor

Lari Pitkä-Kangas med fanan

Fler och fler slöt upp bakom vårt flak

Wake up

Tyvärr hade inte jag möjlighet att delta i den internationella klimataktionsdag som hölls i måndags, men det var det många andra som gjorde. 2600 aktioner i 35 länder.

Om Socialdemokraternas telefonräkning

”Hej! Det är Socialdemokraterna. Jag tänkte kolla om ni skulle kunna fråga Reinfeldt om han tänker sammarbeta med Sverigedemokraterna om och om igen, vore bra för vårt valresultat nästa år.”

Jag tror ärlig talat inte att det är därför de ställer den frågan om och om igen, jag tror snarare att det handlar om att när man ställer frågan till S, V, eller MP’s partiledare eller språkrör så får man alltid svaret ”Nej, vi kommer inte sammarbeta med SD”. Ställer man däremot frågan till något av allianspartiernas partiledare så får man ett svar i stil med ”Vi kommer forsätta sammarbeta med de övriga allianspartierna” eller ”Vi vill vinna valet nästa år” eller något annat liknande. Om de istället svarar ”Ja, vi kan tänka oss att sammarbeta med SD” eller ”Nej, vi kommer inte sammarbeta med SD” så kommer de slippa få frågan mer. En journalist ställer nämligen en fråga tills hen får ett svar.

Sedan är det lite spännande att Reinfeldt låter som att han tror att han har media emot sig, och att media skulle lyssna på Socialdemokraterna. Vi kan väl kolla på de rikstäckande medierna:

Dagens nyheter
Ägs av Bonnier och betecknar sig som ”oberoende liberal”. Utan tvekan på Alliansens sida.

Svenska dagbladet
Ägs av Schibsted och betecknar sig dom ”oberoende moderat”. Inte heller här behöver man fundera en längre stund innan man inser att de är på Alliansens sida.

Expressen/Kvällsposten/GT
Precis som DN ägs de av Bonnier och betecknar sig som ”oberoende liberal. Alltså en till som är på Alliansens sida.

Aftonbladet
Ägs till 91% av Schibsted och till 9% av LO. Trots samma ägare som SvD så betecknar sig tidningen som ”oberoende socialdemokratisk”. Alltså den första på de rödgrönas sida.

SVT/SR
Allmännyttig media som är neutral, alltså varken på Alliansens eller de rödgrönas sida.

TV4
Alla TV4-kanaler ägs av företaget TV4-gruppen som i sin tur ägs av Bonniers. Kanalerna har ingen tydlig politisk beteckning, men ägs som sagt av de väldigt högervridna familjen Bonnier.

Alltså, bortser man från småtidingarna ETC och Fria tidningar så har Alliansen tre av de fyra största tidningarna på sin sida, så det känns inte så troligt att S skulle kunna vända media-Sverige emot dem.

Jag ställer upp

Efter många om och men så bestämde jag mig till slut. Om ett år är det val. Om cirka ett halvår så sätts listorna. Jag kandiderar till MPs lista i kommunvalet här i Kristianstad och riksdagslistan i valkretsen Skåne norra och östra.

Redan någon vecka efter beslutet så har jag fått väldigt blandade reaktioner, allt från klasskamrater som tyckt det varit häftigt till de som sagt att jag bara är 18 år och ”inte har tillräckligt av erfarenhet för ett sådant uppdrag”.

Det senare känns som en trist inställning. Jag har erfarenheter som de flesta riksdagsledamöter saknar, jag vet hur det är att vara ung i Sverige idag. Och jag tror att det behövs ledamöter i riksdagen av alla åldrar, alla kön osv. Mångfald är bra för demokratin och i en representativ demokrati måste det finnas beslutsfattare som alla kan känna igen sig i.

KB om ensamkommande flyktingbarn

Idag skriver Kristianstadsbladet lite kort om Mikaelas och mitt brev till de skånska kommunerna under rubriken ”Grön Ungdom kritiserar Bromölla”.

Att slänga pengar i sjön

En tanke slog mig häromdagen. Staten lägger varje år miljoner på forskning, samtidigt har vi en regering (och de flesta riksdagsledamöter) som inte lyssnar på forskarna. Vad är då poängen med att lägga miljoner på det?

Min lösning på detta är givetvis inte att sluta forska, utan att politikerna måste ta forskarna på allvar. Klimatfrågan är akut och vi måste sluta lägga all energi på att vara duktiga på pappret, utan det är dags att faktiskt göra något på riktigt också. Betyg skapa stress och prestationsångest, de behöver ersättas med skriftliga omdömen. Och givetvis, köp och släng-samhället är inte hållbart.

Zounkata Yuina

På samhällslektionen idag fick jag möjlighet att få lyssna på Zounkata Yuina, som är borgmästare i kommunen Yaho i Burkina Faso, ett av världens fattigaste länder. Han berättade om Yahos utveckling och hur de arbetar för att uppnå milleniummålen. En stor del av Yahos 16 500 invånare lever på under en dollar om dagen, alltså i extrem fattigdom. Enbart 50 % av alla barn i kommunen går i skola och hela 90 % av kommunens invånare arbetar med jordbruk. Det enda som de har att exportera är bomull, och det är bara en liten del av jordbruket som går till det, de måsta ju ha mat också. Zounkata prata bland annat om att de behöver industrialisera jordbruket för att kunna producera mer och där med bli rikare, första steget i detta ansågs vara oxar.

På 70-talet åkte Zounkata till Sverige och bodde i Göteborg i 10 år, där han pluggade arkitektur. Sedan flyttade han hem igen för att hjälpa till att bygga upp landet. Han är som sagt borgmästare i en landsbygdskommun i ett av världens fattigaste länder och har bott i ett I-land, och sett hur man lever här. Trots det är han optimistisk för landets och kommunens framtid, det blir, och kommer bli, bättre. Det enda som behövs är pengar. Idag har Yaho kommun en årsbudget på 275 000 svenska kronor. Att bygga en skola med tre klassrum där kostar 300 000. De hade alltså behövt spara hela sin budet i 1090 år för att få råd att bygga Kristianstad Arena, eller i drygt 100 000 år för att få råd att bygga förbifart Stockholm.

Där kommer vi in på problemet. Sverige pumar in miljoner i Burkina Faso i form av bistånd, men på väg till kommunerna och regionerna försvinner dessa pengar. Zounkatas lösning på detta är att man i Stockholm bestämmer hur ekonomin ska fördelas i landet, hur mycket som ska gå till staten, regionen och kommunen. En lösning som jag starkt tror på. Givetvis kommer det innebära en ökad kostnad här i Sverige, men då kan man antingen, vilket jag tycker, höja biståndet och ta en del av den budgeten till att administrera detta, eller helt enkelt bara ta från det som skulle gått till landet för att verkligen se till att det hamnar där det behövs.

Mina tankar förs hela tiden tillbaka till den debattartikel i Kristianstadsbladet för några veckor sedan som handlade om att Sverige inte borde ge något bistånd så länge kommunerna behöver varsla och skolorna behöver mer pengar osv. Här i Sverige klagar vi när arbetslösheten överstiger 5 %, där är det 50 % av barnen som inte får gå i grundskolan. Jag menar inte att vi inte ska ta hand om våra egna problem, givetvis måste vi göra det, men samtidigt måste vi ibland sätta perspektiv på dem och hjälpa våra medmänniskor som har det värre.