I lördags var det regnbågsparaden i Malmö och Miljöpartiet fanns på plats med ett flak med grym musik och glada människor. Tack Jens Göransson som anordnade det.
För roligare kollektivtrafik
Mikaela Persson och jag, språkrör Grön Ungdom Skåne
Som nyligen valt språkrör för Grön Ungdom Kristianstad och med URIX -08 i kalendern
så tänkte jag att det var passande att jag bemannade Grön Ungdom bokbord på URIX i Malmö. Så jag slänger iväg ett mail till Grön Ungdom Malmös ombudsperson Maria Ferm. Precis innan jag tänkte trycka på ”Skicka” så inser jag varför jag känner igen namnet. Det var ju hon som blev vald till Grön Ungdoms nya språkrör några dagar tidigare. Lite smått generad över att ha glömt vilka som var språkrör formulerar jag om mailet till ett ”grattismail” där jag frågar om det fortfarande är hon som har hand om URIX.
Tre månader senare kommer jag upp till mässan och Grön Ungdom bokbord och då är det första gången jag träffar Molina, som jag tror var språkrör för Grön Ungdom Malmö för stunden. Maria är nere i någon Aula och debattboxas mot en MUFare om klimat om jag inte minns fel, vilket jag fick höra ganska många gånger under helgen, då de flesta var överens om att Maria vann överlägset.
Första gången jag träffar henne på riktigt, IRL, är efter debatten och jag är vid bokbord. Första intrycket kan sammanfattas i att hon var stressad, men trevig. Efter det har jag träffat Maria många gånger och tycker bara bättre och bättre om henne för varje gång. Maria är en fantastisk människa som idag fyller 24, stort grattis!
Så lite som fem av trettiotvå skånska kommuner har avtal med migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn, det tycker jag är alldeles för lite, därför fick dessa fem ett brev från Mikaela Persson och mig, som båda är språkrör för Grön Ungdom Skåne, där vi tackade dem för deras visade solidaritet. De 28 kommunalråd som en finner i de skånska kommuner som inte tar emot ensamkommande flyktingbarn fick inte ett lika muntert brev. I deras brev stod det nämligen såhär:
Dags att dela med sig av vår trygghet
Öppet brev till skånska politiker
Fem av trettiotvå skånska kommuner har tecknat avtal med
Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn under
2009. Ni har fått detta brev för att ni inte tillhör de fem. Det finns
säkert en hel del anledningar till varför just Er kommun valt att inte
teckna avtal med Migrationsverket. För oss i Grön Ungdom Skåne är
det ofattbart, oavsett vilken av anledningarna Ni väljer att framhäva.
Människor flyr av olika anledningar: krig, tortyr och klimatkatastrofer
för att bara nämna några. Barn som har förlorat sina vårdnadshavare
och tvingats fly från sitt hemland behöver trygghet, kärlek och
omtanke. Något vi i Sverige har i överflöd, och därför borde dela med
oss av. Att stänga dörren för ensamkommande flyktingbarn är
inhumant.
Vi kräver att din kommun öppnar upp sina dörrar för barn som är på
flykt. med vänlig hälsning
Hösten 2009 kommer bli händelserik. Både politiskt och privat. Sista året på gymnasiet inleds. Förberedelserna inför valet körs igång på allvar. Ett projektarbete ska påbörjas. Miljöpartiet i Kristianstad ska flyttas. Och givetvis, det absolut viktigaste, massa klimataktioner och debatter och demonstrationer. För i december hålls COP-15, FNs klimattoppmöte i Köpenhamn, och nu är det allvar. Detta blir troligen sista chansen att rädda vår planet. Så kom med i kampen du också. Starta en klimatblogg, eller gå med i demonstrationer, eller delta i aktioner, eller gå med i någon grupp som kommer arbeta med detta i höst, så som Grön Ungdom, Klimataktion, fältbiologerna eller Green Peace. Gör något innan det är försent, eller som en så fint kan säga, varför vara efterklok när du kan vara klok idag?
Om 30 dagar fyller han 18 år. Hade valet hållits en månad senare hade Hampus Algotsson alltså kunnat rösta, vilket han inte kunde nu. Tillsammans med kompisarna Sophia Tykesson och Sara Persson hade han ändå en egen valvaka.
När jag är ute och kampanjar så är det en sak som kommer upp väldigt ofta, nämligen vem man ska rösta på. Många har redan bestämt sig för att rösta på Miljöpartiet, men de har inte bestämt sig för vem de ska kryssa. Med anledning av detta har jag framställt en liten guide med mina tre favoritkandidater.
nr 1 Carl Schlyter
Carl är en av de mest inspirerande människor jag har träffat. Han har redan suttit i EU-parlamentet i 5 år, och har fortfarande samma energi och engagemang som innan han hamnade i byråkratins näste. Normalt brukar folk förlora sitt engagemang när allt går så långsamt, men icke då.
Han har lyckats driva igenom väldigt konkreta saker i parlamentet, så som förbjud mot giftiga kemikalier. Han brinner främst för klimat och mat-frågor. Han bekämpar tillsatshetsen med ett enormt engagemang.
Han har dessutom fått väldigt många fina utmärkelser, han är bland annat den bästa kandidaten i djurrättsfrågor enligt Djurens rätt, den svenska parlamentariker som har arbetat bäst med klimatfrågor enligt naturskyddsföreningen och den parlamentariker (alltså bäst av samtliga 785 parlamentariker i EP) som arbetat bäst för öppenhet i EU enligt tankesmedjan Open Europe.
Jag har aldrig fått möjligheten att träffa Isabella personligen, men hon har ett engagemang som få. Isabella brinner främst för fiskefrågor och har blivit känd genom sin bok ”Tyst hav – Jakten på den sista matfisken” som kom ut 2007. Hon brinner även för klimat och miljöfrågor i övrigt.
År 2007 vann hon stora journalistpriset i kategorin ”Årets berättare” och titlen ”Årets miljöjournalist”. Isabella kommer behövas i EU-parlamentet, för havens och rättvisans skull.
Även Zaida är en inspirerande och engagerande person. 2001-2005 var hon språkrör för Grön Ungdom, det var visserligen innan min tid i förbundet, men ryktet säger att hon var ett duktigt rör.
Zaida brinner främst för jämställdhet, klimat och integritet, tre frågor som behöver drivas hårt i EU. Jämställdhet då de finns allt för få kvinnor på höga poster i EU. Klimat då vi måste agera NU för att kunna stoppa en fullt utvecklad klimatkris. Integritet med tanke på EUs bristande respekt till den personliga integriteten med IPRED, Datalagringsdirektivet, telecompaketet mm i tankarna.
Idag skriver jag och min språkrörskollega Mikaela Persson i Kristianstadsbladet om fildelning och IPRED.
Fildelning gynnar små artister samtidigt som det missgynnar stora artister. Fildelning är nästan som reklam, man laddar ner musik, lyssnar in sig på det och om man gillar det så går man och köper plattan för att stödja artisten bakom den. Alla får då gratis reklam, vilket gör att allt säljer.
Men de stora bolagen och artisterna gjorde ju reklam redan innan samtidigt som folk inte har råd att köpa hur mycket som helst, därmed blir försäljningen mer utjämnad.
Min vän och Grön Ungdomare från Bjärnum (Hässleholm) Adam Kåberg har skaffat blogg. Kommer nog vara en mycket tankeväckande blogg då han har en lite annan syn på samhället och världen än de flesta. Läs bloggen här.
Senaste kommentarer